Les Revenants


Det är sällan jag tvingar på folk serier eller filmer. Nöjer mig oftast att ranka i min ensamhet och lägga på minnet. Det här är för bra för det. Jag håller på att bli galen över hur bra Les Revenants, eller Gengångare som serien heter på svenska, är. Jag tror jag aldrig haft samma tvupplevelse sen fjärdeklass och twin peaks-maraton med pappa. Musik och bilderna är fantastiska. Det skulle kunna rädda vilken film som helst. Serien finns än så länge enbart på SVT Play. Fruktansvärt praktiskt är ju det, jag kan ju till och med se det härifrån. 
 
Det utspelar sig i en modern fransk alpstad då döda kommer tillbaka som ingenting hänt. De har inte förändrats åldersmässigt, känner inte till sin egen död och vill fortsätta sitt liv precis som vanigt. Det mest känsloladdade är då de två tvillingsystrarna i första avsnittet möts, den ena nu i princip vuxen och den andra fortfarande ett barn. Övriga återvändare är en kvinnomördare, en man som dog under oklara omständigheter på sin bröllopsdag, en liten pojke som brutalts mördats och en kvinna som dog alldels för tidigt. De här männsikorna kämpar för att hitta tillbaka till ett normalt liv samtidigt om allt runt omkring har förändrats. Konstigheterna ligger inte bara däri. Runt omkring i byn sker oförklarliga saker oavbrutet. För varje svar väcks två nya frågor. 
 
Ni måste se!! Det är så bra så bra så jävla bra. Ska ge alla boxen i julklapp 2013. Titta här!

du fångar mig på bild

 
 
Min kompis Isac här nere flyttade hem igår. Vi jobbade ihop i höstas och det är klart att jag någon månad där hade varit värd de bra kompisarna jag fick där. Som Isac, ändå känns hans flytt känns på sätt och vis som ett avslut på en mörk berlinhöst. Fantastiskt skönt att stänga den dörren och köra "woooho 2013!!".
Nej förlåt Isac, jag kommer sakna dig jättemycket.
 
Det är Isac som tagit bilderna här ovan. Han är så cpduktig så gå in på hans flickr. Klick klick! 

Föreviga allting

Hej hej nu tänkte jag berätta lite om min jul:
 
 
Jag var hur glad som helst för att resa hem. Mest övr att träffa familjen och vintersverige. Lite också för att jag hade ögoninflammation och det är ju jättejobbigt. Här är jag efter 100 försökt att ta en snygg posebild med två öppna ögon.
 
Ett foto när jag sitter ensam på färjan väl hemma i Sverige. Var helt pirrig i hela kroppen. Mamma!!! Pappa!!! Hundarna!!!
Sen såg jag mitt absoluta hatobjekt - enda människan under hela min sverigevistelse utanför familjen ungefär-  vad är oddsen? Men sen titta jag på film och ut genom fönstret. Sverige<33
 
Vi julpysslade jättemycket inför att mina bröder och Isa skulle komma. Pappa och jag gjorde flaggspel av julpapper en kväll.
 
En klassisk bild på julmat!
 
Fuck Yeah bästa julen EVER
 
Felix hade köpt ett chokladroulette där en chokladkaka innehöll superstark chili. Han fick den själv. Jag slickade på den och det brännande. Jättespännande spel. Rekommenderas varmt!
 
En bild på alla hundar bara :))) saknar dem över allt annat i världen.
 
Jag och Isa hade många såna här stunder. Morotsstavar, bubbelvatten och te. All lyx i hela världen! Dessutom har vi både likadana pjymasar och skjortar. 
 
Sen vart jag tvungen att flytta upp till ett nytt rum. Mamma och pappa vill ha mitt rum som "salong". Dagens outfit: Betula (birkenstocks billiga sottermärke), kaninsocker från ukraina, en sommarklänning från 50-talet och en kofta från gap.
 
Vi köpte tapeter som jag kände mig ytterst tveksam till. Hmm..
 
Men här har vi hunnit vänja oss!!
 
Och titta det blev ju fett fint!
 
Sen vart jag tvugngen att åka hem till Berran. Alla är lite vinterdepri här nere. Men jag var glad!
 
Manne följde med mig ner. Och jag var glad...
 
Tills att cystan kom.....Men jag kom snart på fötter:
Jag efter 5 dagar på mage!
 
Och en avslutande bild på mig när jag äntligen var så flexibel och nästan smärtfri och kan alltså göra en sit-up:
lr_bSE on Make A Gif, Animated Gifs
 
 
Förresten: Jag får många frågor om Berlin och så! Ställ dem här så kan jag svara sen :))) 
 
//Hanna

Mitt hem

Idag tänkte jag att jag skulle visa lite bilder från mitt rum. Jag har slitit som ett djur för att inreda mina 16 kvadrat för nästan ingenting. I Berlin finns nämligen inget som Myrorna för billiga möbler och alla loppisar är så överprisade att jag får rysningar bara av tanken. Istället gäller det att fynda på gatan, åka till IKEA och våga vara kreativ med sakerna och leta på nätet.
 
Jag bor i ett kollektiv Friedrichshain tillsammans med fyra andra personer. Lägenheten har varit ett kollektiv i över 10 år vilket verkligen märks. På väggarna i hallen har folk målat tidigare kollektivsmedlemmar, köket är överfyllt av knasiga saker och alla rum har minst en vägg i en underlig färg (jag har en fruktansvärd lila vägg som jag ignorerar helt). Vi samlas ofta i köket på kvällarna, dricker öl och spelar kort. 
 
 
Min säng och madress köpte jag på craigslist (blocket) utan att läsa titeln "IMPORTENT PIECE OF WOOD MISSING" och ba nice. Pappa var nere i höstas och bygggde ihop sängen med farmors gamla resväska. Än har den hållt i alla fall. Överkastet köpte jag precis på Humana och det var så dyrt att jag inte kan prata om det. Fårskinnet fick jag i julklapp och packade ner.
 
 
Av någon dum anledning har jag släpat ner högvis med böcker. Här har jag ställt upp några lätta på hyllan eftersom att jag är tokrädd att den ska ramla ner på mig när jag sover. Det var nämligen jag som satte upp den häromdan. Det kommer bli rätt pinigt när jag flyttar och det finns 1000 skruvhål här och var.
 
 
 (ursäkta mina tår : har ett blåmärke på höger stortå sen veckan jag flyttade hit)
Växter är bäst! Helt galet billigt med tanke på vad de gör. Den här murgrönan hittade jag på gatan.
 
 
Det här är min klädhörna. En klädhängare som står vid sängens fotända, ett kinesiskt paraply jag fick när jag köpte en lampa i höstas och en ikeabyrå.
 
Här på har jag mina finasaker. Har jag visat den här halsbandet förut? Det är utan tvekan det vackraste jag äger. Fick det i studentpresent av Hedvig och Christina. 
 
Jag utsäktar för lite fula bilder men ni ska veta hur mycket jag slitit. Min kamera är som sagt trasig och det krävs hundra år av koncentration för att få in den minsta skärpa. Buhu.
Nu ska jag träffa Isac som flyttar hem till Sverige nästa vecka. Det är fredag och jag sov på rygg delar av natten. Livet alltså!
 

Ett nytt år och så himla mycket att säga och få ur sig

Hej 2013 och allt fina läsare som kanske fortfarande läser här,
 
jag har senaste dagarna varit sjuk, arbetslös (YAY!!!! 4 reals det är fantastiskt) och full av inspiration. Framtiden och 2013 får hela mig att bara vilja skrika av glädje. Så nu till det här inlägget och varför jag skriver det:
 
1. För att jag precis som ovan skriver är sjuk, arbetslös och full av inspiration. Sen också för att jag önskar att jag orkar upprätthålla suget på att blogga ett längre tag. 
 
2. För att få publicera den här fina bilden Hanna Rosti, en finsk fotograf, tog på mig i höstas:
 
3. För att jag skrev ett gråtmilt inlägg som jag valde att inte publicera på grund av den höga deppighetsfaktorn häromdagen:
 
Hej hörni,
 
det var ett tag sen. Kanske hade vi gett upp helt när det kom till det här med bloggande. Jag har i trissen av smärta, oändlösa mängder smärtstillande och liggsår kommit att välja att skriva det här. Jag har en cysta som måste opereras bort och en smärta har jag aldrig upplevt tidigare. Jag har svårt att gå, stå, sitta, ligga ner. Allt gör mer eller mindre ont. Tar en till värktablett och beklagar mig över livet. En till. Och en till. 
 
Att opereras i tyskland är inget jag hurrar över. Dagarna blir allt mer ångestladdade då jag ser hur mycket jag missar: universitetsfester, roliga dejter och myskvällar. Som att det inte vore nog har jag en ögoninflammation som inte vill lägga sig sen en månad tillbaka. 
 
4. Och för att jag är sjukt pepp på att prata av mig på svenska!
 
/ Hanna

RSS 2.0